Hur

Skulle du göra?

http://newsner.com/2014/12/de-filmar-en-hemlos-som-forsoker-stjala-mat-men-nar-du-ser-vad-den-har-killen-gor-kommer-ditt-hjarta-att-smalta/

Vill

Inte men börjar inse att det enda som kan lösa situationen är att packa väskan dra så långt jag kan.

Spelar inte längre nån roll vad jag gör vad jag säger för ingen ser vad jag egentligen gör.

Utan väljer att se dom små fel man råkar göra å gör dom större å större å större till det är det enda man ser å lägger energi på.

Blir

Det någonsin bättre? 

Lär sig barn att lyssna?

Kan sambon lära sig att göra saker på en gång inte fördröja allt i oändlighet ?

Kan stora barn bara skaffa sig ett jobb bli oberoende å flytta hemifrån?

Kan galna ex bli friska å ta sitt ansvar hela tiden inte bara när det passar att äta sin medicin?

Kan svärmor sluta särbehandla sina barnbarn ?

Kan min pappa sluta vara död?

Kan pengar växa på träd?

Lycka växa i grönsakslandet?

Varför är man inte född med silversked i munnen där nån alltid spolar rent banan åt en?

Nä

Tar fan en spade å gräver ner mig.

Hur jag än gör vad jag än säger hur mycket jag väger för å emot så blir det alltid fel.

Fel ord fel val fel fel fel.

Ägnar jag tid åt en blir den andre svartsjuk. Får skit kastad på mig.

All min tid räcker aldrig till. Jag kan aldrig dela den rättvist.

Ha tomma tvättkorgar är utopi.

Rena golv är rena i 20 minuter.

Glada barn vid matbordet existerar inte för den kan inte äta det å den andre inte det för det är äkligt. 

Kan inte va lika snygg som för 15 år sen.

Har inte ett pengakonto som aldrig sinar.

Har inte tid att umgås med vänner.

NÄR FAN FÅR MAN RIKTIG SEMESTER !

Long

Time no see

Har ju inte samma behov att vräka ur mig saker som förr.

Vet inte om det är för att man har landat lite mera eller om det är för att man har släppt å pratar mer med mina vänner.

Att dom orkar lyssna på allt mitt gnäll förstår jag inte alltid men det gör dom.

Men just nu är det många tankar å många funderingar som måste komma i rätt ordning innan jag ens vill sätta ord på dom.

Det är lilleman som måste genomgå en lång utredning å många tester å prover innan vi får alla frågetecken kring varför han pratar som en 2 1/2 åring inte som den snart 8 åring han är. Hör han sena utveckling i allt det övriga ihop med allt eller är det olika saker som spelar in.

Allt sånt ska ta reda på innan vi kan få rätt hjälp.

Sen stora lilltösen är hon ett ascberger barn eller är hon bara väldigt egen?

Ska lilla lilltösen få ordning på sin oro över allt hennes mamma har raserat för henne?

Ska den vandrande vålnaden nån gång få röven från skrivbordsstolen å flytta hemifrån.?

Ska sambon sluta gå runt med huvudet i molnen å börja se att han åxå har ansvar för hur hemmet ser ut?

Som sagt många saker som ska redas ut innan jag kan börja andas normalt.

Jag

IUndrar jag...

Hur många fel kan en förälder göra å ändå ruska på sig å gå vidare å aldrig få ta konsistenserna av sina handlingar?

Och varför när man själv gör ett litet fel ska straffas i åratal?

Känns ganska så tröstlöst att alltid va den som fångar trasiga barn å lagar ihop dom å sen ska den som skadat barnen stå där och stå sig för bröstet å ta åt sig äran?

De smås mamma trampar gång på gång på barnens känslor. Förnedrar och spottar på dom å så får barnen stå med mössan och bocka å buga å be om ursäkt. 

Och efter står vi och förklarar tröstar och stället till rätta.

Och så sambons flathet över att ge efter för hennes rätt att träffa barnen. Inte skydda barnen från henne. Gör mig förbannad! Så in i helvets förbannad!

Sambon han är duktig på att hjälpa till halva vägen...men som vanligt att slutföra är inte hans styrka.

Som att stå för sina nej fullt ut. Det gör mig as arg för vem är det som får se till att nej får fortsätta att vara ett nej? Jo jag!

Sambon vägrar att förstå att han kan inte ge efter innan alla punker på listan är uppfyllda. 

Det är ju så enkelt att står han aldrig för hela resan fram till mål lär sig aldrig barnen heller att man måste slutföra det man lovat att göra.

Jag

Funderar å funderar.

Vad driver vissa människor? Varför gör dom vissa val?

Varför tänker dom inte längre än sin näsa räcker?

Förstår dom inte att deras handlingar får konsistenser?

Eller väger handlingen mer än  konsekvensen?